Banan

Stångådalsbanan är den 236 km järnvägen mellan Linköping och Kalmar via bland annat Kisa, Vimmerby, Hultsfred, Högsby och Blomstermåla. Den går delvis gemensamt med Tjustbanan. Banan är oelektrifierad och har normalspår.

Y31 vid Verveln

Östra Centralbanan går i stora drag i Stångåns dalgång och fick i samband med länstrafikreformen 1988 namnet Stångådalsbanan. När genomgående trafik mellan Linköping och Kalmar startade 1996 fick hela sträckan Linköping – Kalmar namnet Stångådalsbanan, vilket är något oriktigt då bara knappt halva sträckan (111 km) följer Stångån.

Tjustbanan, Linköping – Västervik (116 km), utgörs av den med Stångådalsbanan gemensamma sträckan Linköping – Bjärka Säby (21 km), Östra Centralbanans tidigare sidolinje Bjärka Säby – Åtvidaberg (19 km) samt den från smalspår (891 mm) år 1964 breddade före detta Norsholm – Västervik – Hultsfreds Järnvägar (NVHJ), (76 km).

Teknisk standard

Rälsen på hela Stångådalsbanan har vikten 50 kg/m och spåret ligger på hela sträckan i makadamballast. Cirka 90 km av banan (35 %) har skarvfritt, helsvetsat spår på betong- eller Heybackslipers. På de sträckor där skarvspår förekommer är rälsen fäst vid sliprarna med speciella rälsspik. På dessa delar sker byte till skarvfritt spår efterhand.

Största tillåtna axeltryck är på hela Stångådalsbanan är 22,5 ton ”staxD”, vilket är standardmåttet i Europa.

Hela Stångådalsbanan är utrustad med säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control), som bland annat säkerställer att den tillåtna hastigheten inte överskrids och att en stoppsignal inte kan passeras.

På sträckan Linköping – Rimforsa leds trafiken av fjärrtågklarerare i trafikledningscentralen i Norrköping med signalsystem R (radiobaserad överföring av signalinformation till föraren, ofta kallat ”radioblock”). System R finns bara här och på Tjustbanan, Linköping – Västervik. Det togs i drift 1995 och är nu (2023) i slutet av sin tekniska livslängd. Trafikverket arbetar med att ersätta det med en version av signalsystemet ERTMS, ”European Rail Traffic Management System”, som är ett för Europa gemensamt trafikstyrningssystem med radioövervakning och information till tågen via informationspanel i förarhytterna. Avsikten är att ERTMS ska ersätta system R när nya motorvagnståg av typen BIR1 tas i trafik på Stångådalsbanan och på Tjustbanan 2025/2026.

På sträckan Rimforsa – Kalmar används System M, kallat ”tåganmälan” med förkortningen ”tam”. I system M leds trafiken av lokala tågklarerare, på Stångådalsbanan i Kisa (normalt varje vardagsmorgon), Vimmerby (delar av trafikdygnet), Hultsfred, Berga och Blomstermåla (hela trafikdygnet). Mörlunda kan vara bemannad med tågklarerare men är det inte normalt.