Lokstallet i Kisa

Lokstallet i Kisa har allt sedan föreningen bildades varit en av dess hjärtefrågor. Stallet byggdes 1901 som ett rundlokstall med en port, kombinerat med vattentorn. Stallplatsen är alltså ”tårtformad”. Det var en naturlig form för ett lokstall med flera portar framför en vändskiva. Med bara en stallplats är tårtformen inte så motiverad. Ändå byggde man den så här. Kanske var tanken att hålla möjligheten öppen att bygga till fler portar. Så har man dock inte gjort; vi har inte ens sett någon antydan om tanken.

Förr
Nu

Redan efter ett tiotal år byggdes stallet om. De vackra murkrönen och det arkitektoniskt intressanta torntaket med sina tornspiror byggdes om radikalt – och, i våra ögon, förfulades.

”Valvbågarna” på tornet överlevde den brutala renoveringen 1916.

Under åren har lokstallet byggts till med ett litet pannrum och ett lokomotorstall. Stallplatserna har under årens lopp använts av både ånglok och lokomotorer, men från mitten av 1980-talet stod lokstallet tomt och övergivet. Vändskivan framför lokstallet finns kvar, liksom spåranslutning till bangården. Till anläggningen hör också en vattentagningsordning, en så kallad ”vattenhäst”. Den stod tidigare på andra sidan linjen, men har flyttats in på föreningens egen fastighet. Av de tidigare två spåranslutningarna till lokstallet kvarstår en, den som ansluter till spår 1, spåret närmast stationshuset.

Föreningen har ett anslutningsavtal med Trafikverket där föreningen är infrastrukturförvaltare för sina spår.

Lokstallet i Kisa i oktober 2000

Lokstallsfastigheten blev sommaren 2005 föreningens. Banverket sålde fastigheten med befintliga byggnader och andra anläggningar till Kinda kommun för en symbolisk summa, och kommunen sålde den raskt vidare till föreningen.

De ansvariga för kulturminnesvården i Östergötlands län fann lokstallet och miljön omkring värd att bevara och anslog samma år ett betydande belopp som bidrag till en genomgripande renovering. Anslaget är på sammanlagt 825 000 kronor. EU-projektet ”Mål 2 Södra” bidrog också med en större summa pengar, styvt 400 000 kronor.

Lokstallet är nu återställt – i alla fall till det yttre – till det skick det hade vid sin tillkomst 1901 – fast med vissa modifikationer. Till exempel har lokomotorstallet och pannrummet fått stå kvar, fast de inte fanns där från början.

Bröderna Storm i Horn anlitades som byggmästare för renoveringsarbetet. De har erkänt gott renommé för den här typen av byggjobb och har levt upp till sitt goda rykte också vid renoveringen av vårt lokstall.

Under 2005 reparerades tre av väggarna till den ursprungliga stallplatsen samtidigt som de ursprungliga (och senare nedtagna) murkrönen återuppbyggdes. Stallplatsens tak, som inte var det ursprungliga, hade efter ett antal år av uteblivit underhåll blivit helt förstört. Det monterade vi ner, varefter vår byggare byggde ett helt nytt tak, som sedan plåtlades. Den senare tillkomna skorstenen revs. När de tre svulsterna på stallplatsens västra vägg renoverades, upptäckte muraren att den mittersta varit lokstallets ursprungliga skorsten. Den går nu åter att använda.

Lokstallet i december 2005.
Murkrönen utmed stallplatsen har murats upp igen. Taket är helt utbytt. Virket till de 12 meter långa och därför mycket tunga bjälkarna till takstolarna fick vi till skänks. En heldag under sommaren 2005 sågade vi själva till dem vid ett högst tillfälligt upprättat sågverk.

Under 2006 återställdes vattentornet till ursprungligt skick. Väggarna och ”halvpelarna” i de fyra hörnen byggdes upp till den höjd de hade vid tornets tillkomst. Det gamla taket togs bort och ett helt nytt tak byggdes upp. Det är nu nogsamt försett med plåt. Vi anar att man några år efter tornets tillkomst fick problem med vatten som letade sig ned i byggnaden och frostsprängde sönder den. Det ska inte behöva hända igen.

Under 2007 renoverades och plåtlades lokomotorstallets tak. Ett antal trasiga tegelfogar på vattentornet reparerades. Nytillverkade spiror i de fyra tornen på vattentornets tak sattes på plats, liksom den ursprungliga vindflöjen på dess mitt. Portarna till stora stallplatsen och till lokomotorstallet reparerades.

Lokstallet 14 mars 2007.
Stallplatsens tak är helt klart och arbetet med vattentornet är i stort sett klart.

Lokstallet 31 augusti 2007.
Vattentornet helt klart. Fönstren i stallporten på plats. Taket på lokomotorstallet renoverat.

Lokstallet den 6 november 2008.
Alla fönster på plats – även om vi med tanke på fönsterkrossarligister normalt har masonitskivor framför de flesta av dem. Staket mellan lokstall och linjen på plats. Lokomotorstallets tak plåtlagt. Spåren mellan vändskiva och stall under renovering, hänger här fritt i luften…

De gamla emblemen från Östra Centralbanan guldglänser.
Lokstallet 2015. Vattenhästen är flyttad och vändskivan är renoverad och funktionsduglig.

Vattenhästen, som flyttades i samband med att spåren in till station flyttades 2015, har blivit fast förankrad på sin nya plats. Där har den blivit blästrad, målad och inbäddad på sin plats. Föreningens anslutande spår har fått nya sliprar och har justerats.

2015 förklarade Länsstyrelsen i Östergötland lokstallet som kulturellt byggnadsminnesmärke. Landshövdingen Elisabeth Nilsson besökte lokstallet 23 maj 2015 i en av Kinda kommun arrangerad högtidlighet med ett större antal deltagare, och hon förklarade lokstallet skyddat. Skylten som berättar att lokstallet är byggnadsminnesmärkt kom dock inte med från Linköping, så senare under sommaren 2015 kom hon hit igen och satte, egenhändigt, skylten på plats.

Landshövding Elisabet Nilsson satte upp skylten den 20 augusti 2015

Lokstallets och ÖCJ Bilvagn 25’s historia finns även att beställa som ett särtryck från Stångådalsbanans Vänner via denna länk.

Lokstallet som klippark

Lokstallet finns även som klippark i skala 1:160. Den finns att ladda ner här.